#victoriasberättlse,  bröstcancer,  mobilbilder,  personligt

Veckan genom mobilen

Håret började att falla av på måndagen, och på tisdagen fick jag handen full om jag drog i en tofs. Så på tisdagskvällen tog Maken fram hårtrimmern och så satte vi igång.

Lite vånda hade jag, allt, för plötsligt var det på riktigt, det som jag ju vetat skulle hända men ändå skjutit framför mig.

Men, voila, så här blev det! Känns egentligen inte särskilt konstigt alls, jag var så förberedd på detta. Men jag glömmer ofta bort det, och hajar till varje gång jag passerar en spegel 😂

Jag känner inget behov av peruk, utan varvar olika mössor. Har köpt tre specialmössor, varav kepsen är min favorit. Dock är det alldeles för kallt för den, så istället blir det sonens gamla mössa som gäller utomhus. Den är helt enkelt varmast och skönast!
Här i en vit fleecemössa! 👆

Tur att jag tycker att det är kul med mössor och hattar, känns helt okej att gå runt i mössa, med. Men jag tar av den när det blir för svettigt. För det blir det!

Den här veckan var det också dags för återbesök på onkologen. Proverna ser bra ut och biverkningarna fortskrider efter förväntan, så behandlingen fortsätter enligt tidigare planerad dos. Skönt, tycker jag, men gruvar mig ändå för vecka 1, med cellgift och sprutor. Och biverkningar. Nu vet jag vad jag har att vänta. På gott och ont.

Yngsta barnet, Tweenien, insjuknade i veckan med ont i halsen, hosta och hög feber. Riktigt skruttig, och hur mycket 12-åringen än kämpar för sin självständighet annars, så vill hon gärna ha mamma nära när termometern visar 40 grader.

Att åka på feber är typ det sämsta som kan hända nu, men jag gissade att skulle jag smittas så hade det antagligen redan skett ändå. Så jag serverade hallonsorbet till frukost, lunch och middag åt sjuklingen, sedan låg vi och lyssnade på ljudbok tillsammans, innan vi somnade inför natten i varsin soffa. Och imorse började nog faktiskt febern att vända nedåt lite.

Det här har varit en ganska så bra vecka, och jag passade på att ta en fika med min guddotter och hennes mamma. Så mysigt, och helt rätt att utnyttja en bra dag till det, tycker jag.

En annan dag bjöd jag över min granne på sopplunch och té. Även det väl utnyttjad bra dag. Man får samla på dem, så att de väger upp de dåliga.

Inför helgen började jag känna mig sjuk. Appropå dåliga dagar. Då var egentligen inget roligt, och jag var supertrött, men det passade ju bra att ta hand om en sjuk Tweenie då, som också var supertrött och bara ville ha sällskap.

Nu är det söndagskväll och jag är fortfarande supertrött, men har inte blivit sjuk *ta i trä* så det kan vara den där tröttheten läkaren talat om, så satt in nu. Ibland kan jag inte hålla reda på allt som “skulle kunna vara biverkning från cytostatikan“.

Imorgon är det ny vecka, dags för provtagningar och på tisdag, cellgifter igen. Planerar att göra det lite mysigt och ta med mig något gott att äta (sjukhusfika i all ära, men jag kan bättre) och köpa med mig någon inredningstidning att bläddra i (så slipper jag surfa hela tiden). Allers och Svensk Damtidning från typ oktober, ledsnar man ganska fort på.

Fin kväll åt dig!

0

One Comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *