bliss,  simple living

Flygresor, livskvalitet och livets bliss & bonusar

16 februari, 2020 /

Något jag ofta tänkte på under min cellgiftsbehandling i våras var att jag kanske aldrig mer vill jobba heltid. Fast den absolut vanligaste frågan under hösten har varit ”Är du tillbaka på heltid?” eller ”När kommer du gå upp till heltid?” Och mitt svar är fortfarande ”kanske aldrig”.

 

Livskvalitet?

Jag erkänner att det stör mig att måttet på att vara frisk verkar vara om du jobbar heltid eller ej. Att allt verkar handla om huruvida du kommit upp till 100%? Varför?  100% jobb är inte 100% lycka, det är inte att vara 100% frisk, och det är knappast ett mått på livskvalitet. Okej, till och med nu när jag skriver, blir jag irriterad.

För nu är jag frisk. Jag kom ut på andra sidan med en helt ny insikt och med känslan av att jag måste ta tillvara på det här livet bättre än vad jag gjort. Att jag måste vara mera rädd om de dagar jag får, från och med nu. Jag tänker i bilder, och för mig är livet inte långt, det är lite i taget. Framtiden är inte given på samma sätt längre.

Så att ge 40 timmar i veckan till en arbetsplats, känns just nu mest som ett stort skav. Hellre jobbar jag mindre och skalar ner på det som jag faktiskt kan vara utan. Inte helt lätt med tre ungdomar hemma, men om det vore upp till mig allena, så skulle det inte vara jättesvårt. Idag får det bli en medelväg.

Sånt jag skulle kunna välja bort är t ex utlandsresor och tv. Jag skulle klara mig med mindre surf på mobilen, färre restaurangbesök (och de är ändå få nu) och betydligt färre inköp av kläder och saker till hemmet. Jag lägger inte prestige i nya bilar och älskar mest av allt min gamla Ford -06, som jag vill köra tills den dör. Jag skulle ändå säga att jag valt livskvalitet. För mig.

För mig är livets bliss en kopp te på kvällen, lyssna på podd eller ljudbok, samtal över en middag, semestra inrikes eller i våra grannländer (helst Danmark, mitt absoluta favoritland). Allt annat är en bonus. Som delas ut när möjligheten finns. Om den finns.

Min utmaning är att inte köpa en ny mobiltelefon. Jag älskar att byta telefon ca vart tredje år (skämskudde på) och planerade att gå över till iPhone. Och jag vill ju väldigt gärna göra det. Men jag behöver inte. To be continued…

Läser inne hos Emilia så klokt om livskvalitet. Kika in och läs gärna om hennes Fem källor till livskvalitet, frihet, rörelse, läsa & lära, stillhet och långsamt liv. Jag instämmer lågmält i hennes resonemang.

Flygresor och flygtimmar

Jag lyssnar på Framgångspodden när de intervjuar Oskar Lindberg aka Farbror Fri, om hur han och hans fru gjorde för att bli ekonomiskt fria. Notera, ekonomiskt fria, inte ekonomiskt oberoende. Big difference. Det fanns många klokheter att ta till sig (lyssnade en hel del på Farbror Fri när jag var sjuk, så det mesta var inte nytt), men en sak som fastnade extra mycket i denna intervju, var tankarna kring resor:

För varje flygtimme, ska vi stanna på resmålet en vecka. Tar det sex timmar att flyga dit, stannar vi i sex veckor osv. .. Det är ett sätt att försöka minska miljöpåverkan.*

Tänker att det är en fin tanke. Det innebär kanske att du inte kan resa så långt varje år, kanske måste resandet bli något vi verkligen håller på i framtiden? Om inte för vår ekonomis skull, så för miljöns skull (som ju ALLA redan vet) och då kanske det här är en användbar tumregel att utgå från?

(*Ej ordagrant citerat).

Precis just nu känner jag mig mer nöjd och mer rik, än jag någonsin gjort förut. Det är som att universum har låtit mig få ta del av en stor hemlighet, som att det viskar ”det här var egentligen allt du behövde!”. Och att jag förstår precis .

 

Pusha gärna hjärtat om du gillar!

26

111 Comments